Anna å Mizti

En blogg om mig och min schäfertik. Hur vi tränar och vad vi hittar på. Handlar även om min graviditet och familjelivet.

Veckan som gått med Mizti!!

Nu har det redan gått en vecka med gosevovvsan, kan säga att hon gjort framsteg som heter duga :)) Nu kanske detta låter skrytit, men man får ju faktiskt skryta över det man är stolt över har jag hört!

När vi hämtade Mizti vägrade hon hoppa in i bilen, men väl inne när jag hade burit in henne så tyckte hon det va helt OK, nu hoppar hon gladeligen ini bilen själv. Jag kunde inte sätta på henne kopplet utan att hon drog några varv bakåt och kastade sig bakåt några gånger innan man kunde sätta på det. NU kommer hon på stört och sitter ner för det mesta.

Hon kunde inte sitt... Börjde klicka in henne, nu kan hon sitt klockrent. Älskar klickersen, det kan jag tacka min vän Anja för som jag gick en kurs för förra hösten.

Har börjat klicka ligg nu med, och det går framåt med det med. Vi har börjat träna ingångar med, som ser hur fint ut som helst.

Mycket miljöträning varje dag har det blivit och man märker stor skillnad på hennes osäkerhet, hon kan till och med slappna av och kissa ute som hon inte gjorde dom först dagarna då hon fokuserade på allt annat än göra sina behov. Men det funkar hur kanon som helst nu. Man kan ju inte bli annat än stolt som en tupp :))

Det som går mindre bra är med våra 2 katter, jag vet inte vem som är räddast.. katterna eller vovven.. anar att det är båda. Men, men Mizti är inte aggresiv mot dom och det känns väldigt skönt så jag tror det löser sig med tiden när dom får vänja sig. Demon, den stora svarta katten han diggar verkligen inte våran nya familjemedlem, och det visar han klart och tydligt med att ge henne däng på nosen... ni kan ju tänka er själva vad som händer sen... Nu efter denna veckan, så har det hänt framsteg men det är inte bra. Var sak har sin tid.

Innan jag slutar måste jag ju berätta att vi varit i Grevehults ridhus, där vi träffade min gamla goa vän och hundinstruktör Sara. Hur trevligt som helst den stunden vi var där. Mizti följde med in på en gång, jag knäppte loss och hon fick kolla läget i sin egna takt, även där skötte hon sig jättebra. Kan säga att man hade en supertrött hund när man kom hem.

Givetvis tränat en massa på kontakten som är viktigast:))

Så har våran vecka varit :))

Puss å Kram




Gos med Ewe